När jag läser om sånt här blir jag uppriktigt förtvivlad. Det är något grymt fel på alldeles för många människor. Hur kan de sova? Hur kan de leva? Har de inget samvete? Hur kan man ta sig rätten att använda en person, och inte bara en person utan sin åttaåriga dotter, som att hon är ett sådant objekt? Förnedra henne så totalt?
Överhuvudtaget blir jag, annars ytterst humanistisk och pacifistisk, helt rasande när det kommer till våldtäkter. Tänker dödsstraff, fast jag är stark motståndare. Mannen som 150 gånger våldtog sin dotter var dessutom dömd för sexbrott innan (enligt metro), jag förstår inte hur folk tänker? Jag börjar förlora hoppet om att vissa människor någonsin bättrar sig. Han borde ha blivit långsamt kastrerad med rostig osthyvel/slö skridsko långt innan det där hände.
måndag, juni 11, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag är inte helt säker på att hårdare straff är nyckeln till lycka och framgång.
Snarare.
Mycket.
Skeptisk.
vad tycker du att man ska göra då?
Jag är inte helt säker. Det beror på när man frågar mig.
Skicka en kommentar